· Steg 2 Parbildning
"Innebär att kunna samordna ett föremål
från en gruppering med ett föremål från en annan
gruppering." Begrepp som: lika många, olika många, flera
än och färre än etc. övas. Parbildning kan övas
vid dukning, t.ex. lika många gafflar som knivar. Eller med klädesplagg,
ett par skor och ett par vantar t.ex.
· Steg 3 Ramsräkning
Man gör en räkneramsa för att komma
ihåg positionssystemet. Det har dock visat sig vara svårt om
man stoppar dem mitt i ramsan, när eleven sedan skall fortsätta
måste de börja om från början. Barn kan visuellt
se antal på t.ex. en tärning upp till sex, därefter måste
de börja räkna.
· Steg 4 Räkneorden i räkneramsan
Här börjar barnen lära sig att orden
i räkneramsan är en enhet med ett innehåll. Att 5 betyder
att det t.ex. är 5 hästar, och att det sist nämnda räkneordet
betyder alla uppräknade föremål och inte bara den sista
i raden. Öva detta genom att samla in föremålen man räknar
i handen efterhand som man räknar dem.
· Steg 5 Antal (kardinaltal)
"Svarar på frågan: hur många?"
För att barnet skall kunna uppfatta vad ett antal är så
måste de ha en antalskonstans. Detta innebär att barnet skall
förstå att oavsett hur föremålen man jämför
ser ut, hur stora/små de är så är det antalet föremål
man skall jämföra. De skall även kunna inordna talen i en
serie, fyra är mer än tre, sex är mindre än sju.
· Steg 6 Serial ordning
"Att ordna ett antal objekt kan ske efter många
olika principer" Man ser till en viss egenskap som t.ex. storlek och
sedan ordna från minst till störst eller tvärtom. Här
övas att jämföra olika föremål och med egna ord
säga vad som är störst och minst. I talbegreppets utvecklande
är det såklart den seriala ordningen av antalsgrupper som är
det viktiga.
· Steg 7 Räkneorden som mätetal
"Svarar på frågan: hur många
enheter?" Ett tal kan ju ha många olika roller, men när
det står helt isolerat så kan man ju inte veta vad det betyder.
Talet måste sättas in i ett sammanhang för att man skall
veta och förstå vad det betyder. Siffran 2 kan ju stå
för många olika saker som 2 deciliter, 2 liter eller 2 kilo.
Detta gör talet 2 till ett mätetal, alltså hur många
enheter av en viss sak. Om man jämför ett tal som ett antal,
2 bananer, och ett tal som ett mätetal, 2 kilo bananer, så ser
man att ett tal som mätetal är mycket svårare att se och
förstå för barnet. Detta är mycket viktigt att tänka
på som lärare.
· Steg 8 Räkneorden som ordningstal
"Svarar på frågan: vilken i ordningen?"
Man använder inte ordningstalen lika mycket nu för tiden som
förr. Vi säger: "han kom etta!" Inte: "han kom
på första plats!" Dock använder vi ordningstal vid
datum, t.ex. jag fyller år den första september. Vid adresser
förekommer gatunamnet och ett tal, som egentligen är ett ordningstal,
t.ex. Björnkärrsgatan 3B. Detta kan vara svårt att förstå,
då huset 3 inteär det tredje huset på den sidan gatan
p.g.a. att ojämna nummer ofta är på ena sidan och jämna
på den andra. Detta är viktigt att diskutera kring.
· Steg 9 Räkneord som identifikation och beteckning
Då ett tal används på detta sätt
saknar det numeriskt innehåll. Till exempel vårt personnummer,
telefonnummer, kontonummer, busslinjenummer och en spelares numer i ett
ishockeylag.
· Steg 10 Taluppfattning
För att barnet skall få en stabil taluppfattning
krävs att han/hon behärskar de stegen jag räknat upp ovan.
Gudrun Malmer menar att många lärare alltför snabbt drar
in eleverna till skriftlig matematik med sifferskrivning och räkneexempel.
Detta, menar hon, beror på en osäkerhet hos läraren och
ett tryck från föräldrarna att deras barn skall få
"räkna matematik". Malmer anser dock att man bör vänta
med detta ett tag och istället förbereda dem genom muntlig matematik,
kreativt arbete och tillföra dem viktiga begrepp och ge dem en språklig
beredskap på det som sedan kommer.
Malmer har arbetat fram en inlärningsgång för
talbegreppet ("Räkna med barn" sid 111) som följer:
1. Ett stycke ur barnens egen verklighet, t.ex. några
kulor, stenar, knappar, bokmärken etc.
2. Barnens egen bild av det de ser. De ritar i sina räkneböcker.
3. Ersättningsmaterial som klossar eller logiska block.
4. Olika uppdelningar (grupperingar) av det aktuella antalet.
5. Talblock som gestalter för det aktuella talet.
6. Parbildningsövningar mellan ersättningsmaterialet och talblocket.
7. Talets uppdelning med hjälp av blocken från räkneväskan.
8. Sifferkort
9. Skrivning av symboler
Jag själv anser att detta är en mycket bra arbetsgång vid införandet av talbegreppet. wEasy Sv Barcode%20tracking%20rfid%20file%20labeling%20software%20document%20imaging%20file%20tracking%20paperless%20office matematik Easy Sv Barcode%20tracking%20rfid%20file%20labeling%20software%20document%20imaging%20file%20tracking%20paperless%20officeb Stripped fEasy Sv Barcode%20tracking%20rfid%20file%20labeling%20software%20document%20imaging%20file%20tracking%20paperless%20office matematik Easy Sv Barcode%20tracking%20rfid%20file%20labeling%20software%20document%20imaging%20file%20tracking%20paperless%20officef Slaves Slaves